�

.1 september marscherar de f�rsta tyska trupperna �ver gr�nsen till Polen.

Storbritannien, Frankrike, Australien och Nya Zeeland f�rklarar krig mot Tyskland tv� dagar efter invasionen och ytterligare tv� dagar senare f�rklarar sig U.S.A neutralt i kriget. 10 sep. Canada f�rklarar krig mot Tyskland.

Juni .Italien f�rklarar krig mot Storbritannien och Frankrike.

Tyska trupper er�vrar Paris.

Samma dag s� b�rjar Tyskland transportera trupper genom Sverige med samlingsregeringens tillst�nd. Totalt skulle 2.140.000 tyska soldater och 100.000 vagnslaster krigsmateriel transporteras genom Sverige till och

med �r 1943.

Den 22:e samma m�nad ing�r Frankrike i vapenvila med Tyskland.

Och tv� dagar senare med Italien.

Och de Tyska trupperna invaderar Kanal�arna bara dagarna efter�t.

Den 5:e juli informerar den svenska regeringen folket om att tyska soldater kommer att transporteras p� t�g genom Sverige.

Dagarna som kom att f�lja s� b�rjade det k�nda slaget om Storbritannien.

Under ca1� m�nad g�r de Italienska trupperna starkt fram igenom Nordafrika och �stra medelhavsomr�det och invaderar Brittiska Somaliland, Grekland, och Egypten och har den 18:e augusti full kontroll �ver hela brittiska Somaliland.

Och den 7:e oktober invaderar Tyska trupper Rum�nien.

Italienska trupper invaderar Grekland.

I b�rjan av �ret inleder de allierade med Britterna i spetsen en stor Afrika offensiv och befriar Libyen och den andra feburari kapitulerar Inringade italienska trupper i Bedafomm, Libyen till brittiska trupper. Och b�rjar g� in i det numera Italienska somaliland.

�

�

Sachsenhausen :Ett av koncentrationsl�gren

N�gra mil norr om Berlin ligger den lilla staden Oranienburg. Strax intill finns ett minne fr�n andra v�rldskriget, koncentrationsl�gret Sachsenhausen. D�r m�rdades cirka 100 000 m�nniskor mellan �ren 1933-1945.

L�gret Sachsenhausen �r format som en muromg�rdad trekant. Strategiskt bel�gna vakttorn, h�ga murar, taggtr�d och elst�ngsel skulle hindra flyktf�rs�k. Varje morgon och kv�ll r�knades f�ngarna. Och d� det saknades s� utb�mdes det kollektiv bestraffning. I Sachsenhausen byggdes 1942 en gaskammare med tillh�rande krematorium ,gasen hette zyklon B och var fr�n b�rjan ett insektsgift. Den levererades av det tyska kemif�retaget IG Farben, som ocks� leverarade till Auschwitz, Bergen-Belsen och de flesta andra koncentrationsl�ger, det byggdes ocks� ett s�rskilt rum f�r nackskott f�r att avr�ttningarna skulle g� fortare.

Utanf�r Sachsenhausen stod och st�r det tre p�lar, d�r h�ngdes f�ngarna upp i armarna med kn�na mot hakan. En fruktansv�rd pl�gsam st�llning d�r f�ngen kunde f� h�nga i dagar. N�gra meter d�rifr�n finns ett h�l i marken med ett galler �ver. En f�nge som sl�ngdes ned i jordbunkern visste att allt hopp var ute, d�r fick de sitta tills de svultit ihj�l. I l�gret fanns ocks� en skotest anl�ggning, d�r f�ngarna tvingades sl�pa omkring p� 70 kilo tunga vikter flera dagar i str�ck f�r att prova skornas h�llbarhet.

SS

SS hade bildats i mitten av 1920-talet som en fanatisk livvakts styrka f�r Adolf Hitler. som leddes av den f�re detta h�nsuppf�daren Heinrich Himmler. Fr�n 1935 tog Himmler ocks� �ver kontrollen den civila nazistiska s�kerhetstj�nsten Gestapo. Polisen och SA ,"strurm-abteilung", nazistpartiets skyddstrupper inledde en klappjakt p� politiska motst�ndare. F�ngelserna blev snabbt �verfyllda. Det blev n�dv�ndigt att �ppna provisoriska l�ger p� landsbygden. Ur dessa v�xte koncentrations och arbetsl�gren fram. Sachsenhausen var en av de f�rsta, j�mte ett annat �k�nt l�ger i Bayern, Dachau. Till slut skulle det bli �ver 2000 l�ger �ver hela Tyskland. I Juli 1933 f�rbj�d Hitler alla politiska partier, inklusive fackf�reningarna, och Sachsenhausen fylldes snabbt.

Kommunister, socialdemokrater, fackf�reningsfolk, zigenare, homosexuella, Jehovas vittnen och s� kallade asociala internerades i l�gret, Varje f�ngkategori hade sin egen f�rg p� trekant p� br�stet, rosa f�r homosexuella, gult f�r "rassk�ndare", svart f�r asociala, m�rkbl�tt f�r bibelforskare och Davids stj�rnan f�r judar. Juni 1934 genomf�rde Hitler en omfattande utrensning inom SA . Ist�llet �vertog SS "skyddsstaffeter" administrationen och vakttj�nsten av l�gren. 1942 var �ven Sachsenhaus f�ngarna uthyrda till Industrin och sysselsattes bland annat med att trycka falska pund och dollar sedlar. D� lyckades de ocks� trycka en illegal tidning med risk f�r sina liv. Livsl�ngden som ber�knades i arbetsl�gren som t.ex. Sachsenhaus l�g genomsnittlig livsl�ngd i l�gret p� ca: nio m�nader. Det fanns mycket pengar att tj�na p� att ha arbetsl�ger eftersom SS hyrde ut slavar till industrin och tog tandguld ,kl�der ,v�rdesaker och pengar fr�n f�ngarna . S�lde askan och benrester som v�gsalt och SS m�nnen anv�nde det inte s�llan som mylla i sina tr�dg�rdsodlingar. Genom detta samarbete mellan SS och Industrin tj�nade SS enorma pengar och Industrin fick arbetskraft s� att krigsanstr�ngningen kunde forts�tta. Jag f�resl�r att titta p� filmen "Schindlers list" som �r ett bra exempel p� detta (dock var v�ldigt f� "arbetsgivare" s� sn�lla). Den 14 april 1945 ger Heinrich Himmler, chefen f�r SS och Gestapo, order om att koncentrationsl�gret Sachsenhausen skall evakueras undan de �ster ifr�n framryckande sovjetiska trupperna. I ordern heter det bland annat "ingen f�nge f�r falla levande i fiendens h�nder". Det �r r�tt otroligt att platser som denna inte existerar enligt "historieprofessorn" Faurrisson och andra f�rvirrade revisionister. Men de tjocka gr� h�ga murarna och taggtr�den �r i h�gsta grad verkliga, liksom den massiva svarta j�rngrinden med inskriptionen som �r historiens mest cyniska ironi: "Arbeit macht frei". P� skyltar i l�gret kunde ocks� f�ngarna l�sa Himmlers egna visdomsord: "beh�rskning, �rlighet, ordning, renlighet , sanning, offersinne och k�rlek" som �ven skulle g�ra f�ngarna fria. Av de sju miljoner m�nniskor som f�rdes till Tyskland som slavarbetare under kriget var det f� som �verlevde.

�

Berlinblockaden

Efter Tysklands fall den 8 maj 1945 delades Tyskland och likas� Berlin upp i fyra ockupationszoner trots att Berlin l�g i den ryska zonen. Tillf�rseln av mat och f�rn�denheter till de allierades ockupationszoner i Berlin skedde fr�mst genom motorv�gar, j�rnv�gar och s�rskilda luftkorridorer. Men med tanke p� att de var tvungna att �ka genom den ryska zonen var v�stmakterna position mycket k�nslig f�r eventuella st�rningar.

Den 20 mars 1948 b�rjade Sovjetunionen att inleda trafikrestriktioner och kontroller l�ngs tillfarterna till Berlin och situationen h�rdnade f�r v�stmakterna .

Men i juni samma �r besl�t v�stmakterna att inf�ra en valuta reform i det v�st ockuperade Tyskland. D� svarade ryssarna med att ocks� inf�ra en egen valuta i den ryska zonen. Men n�r v�stmakterna besl�t att inf�ra den nya valutan �ven i den v�st ockuperade delen av Berlin gick ryssarna till h�rt angrepp mot v�st. Den 24 juni 1948 l�t man blockera alla kommunikationer till Berlin v�st i fr�n. Stalin trodde nu att han f�rsatt v�st i ett oh�llbart l�ge och v�ntade p� bara p� dess retr�tt. V�st b�rjade nu fundera p� hur de skulle l�sa konflikten. F�rst funderade man p� att man skulle sl� mot ryssarna p� marken, men det utesl�ts p.g.a. av v�stmakternas nedrustning.

D� fl�g man �ver bombplan fr�n USA f�r att hota med en atombomb, men v�st var inte beredda f�r ett storkrig. Det enda som �terstod nu var om man inte ville kapitulera var att f�rse de 2 miljoner m�nniskor med f�rn�denheter genom en luftbro. I n�ra ett �r p�gick flygningarna med f�rn�denheter till Berlin. N�r trafiken var som t�tast landade ett plan per minut och 5000 ton om dagen. Till f�ljd av denna operation blev Tyskland nu accepterat som en v�ststat bara tre �r efter Hitlers d�d och Berlin blev nu en symbol mot Stalins Sovjet.

Under berlinblockaden p� v�ren 1949 slog v�stzonerna samman och bildade Tyska F�rbundsrepubliken i v�ntan p� ett enat Tyskland. I maj 1949 avbr�t Stalin blockaden. Samma �r h�lls ett utrikesministerm�te i Paris. H�r f�rs�kte ryssarna r�dda vad som hade f�rlorats. M�let var ett enat Tyskland med en gemensam regering.

Men v�ststaterna ville ha fria val som var kontrollerade internationellt. M�let om ett enat Tyskland kunde inte uppn�s p.g.a. av den saknade trov�rdigheten i Stalins Tyska politik tyckte man i v�st. Resultatet blev ett V�sttyskland med Bonn som huvudstad och ett �sttyskland med Berlin som huvudstad.

Europa efter andra v�rldskriget